Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.

Vilka djurslag används och varför?

Mus, foto djurförsök.info
Många olika djurslag används inom forskningen, till exempel möss och kaniner, hundar, illrar, fiskar med flera. Det är ofta en kombination av vilken forskning som tidigare har gjorts med hjälp av djurslaget, vetenskaplig relevans, tillgänglighet och vad som är praktiskt genomförbart som avgör vilka djurslag forskare väljer för olika undersökningar.

Lagen kräver alltid etisk prövning


I alla ansökningar om att få göra djurförsök som skickas till en djurförsöksetisk nämnd måste forskaren motivera varför han eller hon väljer en viss djurart.

Myndigheterna ställer också krav på att läkemedel som ska användas av människor är testade på minst två olika djurslag varav ett inte får vara en gnagare. Anledningen är att ett läkemedel kan ha olika effekter i olika djurslag.

Likhet med människan


Om syftet är att använda djuren som modell för en funktion eller en sjukdom som drabbar människan kan det vara lämpligt att välja ett djur som liknar människan i det avseendet.

Grisens hjärtkärlsystem är till exempel i många avseenden mer likt människans än vad hundens är. Det innebär att man kan studera hjärtinfarkter på gris på ett mycket bättre sätt än vad som är möjligt på hundar.

 


Tidigare forskning på djurslaget viktig faktor


Men ganska ofta styrs valet av djurslag av tradition och vana. Om det tidigare har forskats mycket på ett djurslag finns det ett stort kunskapsunderlag och mycket erfarenhet om hur djurslaget fungerar och vilka värden som är normala för djuret.

Detta underlättar ofta för forskaren att dra slutsatser i en ny undersökning. Det här är en av anledningarna till att vissa djurslag, bland annat råttor, har blivit mer populära än andra som försöksdjur.
 

Dyrt med små djur, ännu dyrare med större


I många fall avgör ekonomiska aspekter vilka djurslag som går att använda. Möss är till exempel billigare att sköta än större djur. Ibland behöver forskarna använda djur av en viss storlek. När kirurger ska träna på hjärtoperationer kan det underlätta om djurets hjärta är ungefär lika stort som människans.

Å andra sidan kan det vara svårt att använda ett stort försöksdjur om man till exempel ska testa ett helt nytt läkemedel. I början av läkemedelsutvecklingen har forskarna oftast väldigt liten mängd av ett sådant läkemedel och det skulle inte räcka att ge till stora djur. Dessutom kan läkemedlet vara dyrt och det blir billigare att ge mindre mängder till djur av mindre storlek.

Även för djurens skull


En hel del djurförsök görs för djurartens egen skull. Då handlar det framför allt om sällskapsdjur och djur som används i lantbruket. Där kan forskningen på djur ge resultat som kan användas i vården och skötseln av andra djur inom samma art.

Hästar, höns och kor används till exempel som försöksdjur för att djuren ska må bättre och för att vi ska lära oss mer om deras beteende och hur vi ska ta hand om dem. Djuren behöver också vacciner eller läkemedel för att förebygga eller bota sjukdom.

Många djur i lantbruk används för livsmedelsproduktion och det är därför viktigt att ta reda på hur fort läkemedlen lämnar kroppen så att man får fram livsmedel som är säkra för människor att äta.
 
Här följer några exempel på vad olika djurslag passar för. Men eftersom valet av djurslag är beroende av så många olika faktorer utgör inte detta någon fullständig översikt.

Text: Karin Nordin

Källor

  • John Bräutigam, veterinär vid enheten för försöksdjur, avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket
  • Helena Elofsson, Fil. Dr. Zoologi, enheten för försöksdjur, avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket
  • Anne Halldén Waldemarson, universitetsveterinär vid Karolinska Institutet
  • Torgny Jeneskog, universitetsveterinär vid Umeå universitet
  • Karl-Gustav Jacobsson, universitetsveterinär vid Uppsala universitet
Senast uppdaterad: 2012-04-13

Olika djurslag

Inom forskningen används många olika djur. Här kan du läsa om de arter som används.
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen