Iinformation om djurförsök i forskningen från svenska universitet och Vetenskapsrådet.

Allt att vinna på smärtlindring för försöksdjur

Under de senaste decennierna har smärtlindring i samband med djurförsök blivit en alltmer naturlig del av forskningen. Forskare är skyldiga att minska djurens smärta i försöken och forskning på djur som har ont kan dessutom ge felaktiga resultat.
– I början av 90-talet trodde många att det var bäst att djuren hade ont, det skulle underlätta läkning eftersom djuren inte rörde sig så mycket då. Forskare har också oroat sig för att smärtstillande läkemedel skulle påverka försöken. Idag har man kommit till insikt om att även smärtan i sig påverkar resultaten, och ibland mer än smärtlindringen, säger Patricia Hedenqvist.

Hon har arbetat som försöksdjursveterinär sedan mitten på 90-talet, först på Karolinska Institutet och sedan på företaget Biovitrum. Hon menar att det under den tiden blivit rutin att smärtlindra djuren när det är möjligt.

Omöjligt vid smärtforskning


Enligt svensk lag får djur som används i forskning inte utsättas för smärta om inte en djurförsöksetisk nämnd gett sitt tillstånd för detta.

– Men det går inte att ge smärtstillande läkemedel om man ska studera smärta eller vissa smärtsamma sjukdomar. Då måste vi istället se till att graden av smärta begränsas så mycket som möjligt och att smärtan begränsas i tid, förklarar Patricia Hedenqvist.

Djurskydd och forskningsresultat


Att begränsa de smärtsamma försöken är viktigt ur ett djurskyddsperspektiv. Men det ligger också i forskarnas egenintresse att minska smärta eftersom resultaten i forskningen kan påverkas om djuren har ont. Smärta innebär att djuren får ett annorlunda beteende och att parametrar som blodtryck och hormoner påverkas.

– Vi har allt att vinna på att se till att försöksdjuren inte lider. Det finns inga problem med att ge dem smärtlindring, det innebär bara att de återhämtar sig snabbt så att vi kan studera dem, säger Klas Abelson, forskare i försöksdjursvetenskap vid Uppsala universitet.

Många olösta frågor


Ändå är det, enligt Klas Abelson, först under de senaste 10-20 åren som forskningen om smärtlindring hos djur har tagit fart. Det finns fortfarande många frågor kvar att lösa. I sin egen forskning tittar han på skillnader i fysiologi beroende på stam och kön.

– Vi behöver förmodligen anpassa doseringen av smärtlindrande medicin efter till exempel kön. Men oftast finns det bara en dos angiven i litteraturen.

Han säger också att det är svårt att få en helhetsbild av hur smärtlindring används internationellt.

– Många forskare skriver inte ut i sina vetenskapliga artiklar om och hur de använt smärtlindring i djurförsök.

Smärtlindrande läkemedel


De smärtlindrande läkemedel som används är i stort sett desamma som de som människor får vid smärta. Medicinerna tillhör ofta någon av grupperna morfinliknande läkemedel, antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller lokalbedövning.

Text: Karin Nordin

Senast uppdaterad: 2009-08-11

Läs mer

Läs mer i avsnittet Fakta om de olika nivåerna av smärtupplevelser samt hur man kan avgöra om ett försöksdjur har ont eller inte.
Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet
Ansvarig utgivare: Mats Ulfendahl, huvudsekreterare ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet
Redaktör: Eva Barkeman, Vetenskapsrådet. Kontakt: Skicka e-post till redaktionen